Hoppa till innehållet

Forskning om pornografi

Från Wikipedia
Forskning om pornografi

centerr

Diagram över vanligaste pornografiska sökorden över tid.

Forskning om pornografi är forskning och akademiska studier som koncentrerar sig på pornografins natur, produktionsmiljö, effekter och övriga viktiga perspektiv. Det akademiska arbetet, som är en del av sexologin, var länge begränsat och ägnade sig mestadels åt genrens risker och negativa effekter. Sedan 1990-talet och Internets ökade spridning av pornografi har mängden akademiska texter och undersökningar ökat.

2014 startades den akademiska tidskriften Porn Studies, helt ägnad åt pornografin som studiefält. Även i övrigt har pornografi som ämne bland annat engagerat sociologer, filosofer, psykologer, statsvetare, etnografer, filmvetare och litteraturhistoriker.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

En av de första akademiska genomgångarna av pornografins väsen presenterades 1989. Det var film- och medieforskaren Linda Williams (knuten till University of California, Berkeley) som då kom med sin Hard Core, med undertiteln "Power, Pleasure, and the »Frenzy of the Visible«". I boken beskrivs grunddragen i den pornografiska filmgenren, dess kulturella bakgrund och effekter, liksom dess stora mångsidighet.[1] 2013 publicerades The Feminist Porn Book, av en redaktion baserad på City University of New York och med en mängd texter om hur "produktionen av njutning" – med särskilt fokus på feministisk pornografi – kan ses utifrån olika politiska perspektiv.[2]

Två tidskrifter

[redigera | redigera wikitext]
Linda Williams och Gail Dines, två akademiker som bidragit till debatten. Linda Williams och Gail Dines, två akademiker som bidragit till debatten.
Linda Williams och Gail Dines, två akademiker som bidragit till debatten.

I en tid av ökande tillgång till pornografi och debatt om dess problem grundades 2014 den engelskspråkiga Porn Studies. Detta är den första akademiska tidskriften omkring studiet av pornografi (här myntat som porn studies), med en brittisk redaktion ledd av Feona Attwood (Middlesex University[3]) och Clarissa Smith (Northumbria University[4]). Starten av tidningen inramades både av positiv och negativ kritik.[5] Linda Williams ansåg att det mindre vardagliga begreppet Pornography Studies hade varit ett mer passande namnval; hon hade dock själv redan 2006 beskrivit det här vetenskapliga fältet i studien "The Boundaries of Porn Studies".[6]

Ett drygt år senare var den öppet porrkritiska föreläsaren Gail Dines medgrundare av Sexualization, Media, and Society, en akademisk tidskrift med fokus på sexualiseringen i dagens samhälle och dess risker.[7] Redaktionen vid grundandet bestod även av fyra andra amerikanska akademiker inom statsvetenskap, sociologi eller psykologi – Deirdre Condit och Jennifer Johnson (båda från Virginia Commonwealth University), Ana Bridges (University of Arkansas) och Carolyn West (University of Washington). Tidskriften har kommit ut med sex utgåvor fram till 2017, men ingen därefter (fram till 2024).[8]

Kritik och perspektiv

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Attityder till pornografi

Allt fler undersökande eller problematiserande böcker omkring pornografi har publicerats på senare år, i en miljö där lättillgänglig och ofta gratis internetpornografi lett till ökande konsumtion. De problemorienterade Your Brain on Porn (av Gary Wilson, 2014) och Visuell drog – om barn, unga och nätporr (av Maria Ahlin och Ulrica Stigberg, 2016) koncentrerade sig båda på pornografins drogliknande egenskaper och potential att påverka konsumentens tankemönster.[9] 2021 års Stora porrboken (redaktör Nina Rung) fortsatte skrivandet omkring pornografins påverkan.[10] Samma år kom även Porn Work (Heather Berg, University of Carolina Press), med underrubriken "Sex, Labor, and Late Capitalism", som tog upp de växlande villkoren för dem som producerar pornografi. Boken förklarade att den nya teknologi som under 2010-talet utmanat den befintliga affärsmodellen för produktionsbolag (se videoplattform och Onlyfans) även underlättat för enskilda sexentreprenörer att producera och sälja pornografi på egen hand.[11]

Den tydligt kritiska hållningen mot pornografin som fenomen studeras ibland som NEP – det "negativa effektsparadigmet".[12] Denna kopplas ofta samman med pornografins förmodade risker för unga konsumenter, kvinnor, sexuell samvaro, sexarbetares arbetsmiljö, beroendeproblematik och allmänt samhällskorrumperande karaktär. Aktivismen mot pornografi, med stöd från både feministiskt och konservativt håll, tar ofta stöd från forskning som hävdar några eller alla av dessa samband men i regel utan att kunna säkerställa orsak och verkan.[13][14] Debatten omkring pornografins för- och nackdelar har ofta polariserats, vilket lett till svårigheter för forskningen att kunna genomföras objektivt och obundet.[15] Tyngdvikten på forskning kring hot och risker (istället för beteenden och möjligheter) har noterats i bland annat Storbritannien,[16] Frankrike[17] och Sverige.[18]

Senare års ökande forskning

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 00-talet har pornografi varit ämnet för en stor mängd akademiska uppsatser. Bland akademiska uppsatser i Sverige finns exempelvis undersökningar av attityder bland män,[19] kvinnor,[20] ungdomar, feminister,[21] kvinnliga porrkonsumenter[22][23] och riksdagsledamöter.[24]

I den samhälleliga debatten om pornografins påverkan på unga och kvinnor lyfts ofta behovet av kritiskt tänkande runt mediet, något som enligt vissa forskare dock riskerar att glömma den pågående forskningsutvecklingen på området.[25] Historiskt har forskningen kring konsumtion av pornografi kretsat kring mäns konsumtion och relation till genren,[12] men det har sedan millennieskiftet publicerats ett antal studier som hävdar att konsumtionen kan vara mer positiv för kvinnor än för män.[26][27][28] Även pornografins förmodat negativa påverkan på parförhållanden har undersökts med delvis motstridiga resultat.[29]

Olika akademiska discipliner

[redigera | redigera wikitext]
Michel Foucault och Mari Mikkola, två av ett antal filosofer som behandlat ämnet. Michel Foucault och Mari Mikkola, två av ett antal filosofer som behandlat ämnet.
Michel Foucault och Mari Mikkola, två av ett antal filosofer som behandlat ämnet.

Pornografi och dess komplexitet har på senare år intresserat ett ökande antal akademiker inom olika discipliner.

Filosofi, sociologi och kriminologi

[redigera | redigera wikitext]

Pornografin kan ur filosofiskt eller sociologiskt perspektiv ses som ett kontroversiellt samhällsfenomen som utmanar och ifrågasätter koncept som fri vilja, personlig integritet, moral och socialt beteende. Bland filosofer som studerat ämnet finns Amia Srinivasan,[30][31] Alain de Botton,[32] Michel Foucault,[33] Ronald Dworkin,[34] Jacob M. Held,[35] Laurie Shrage[36] och Mari Mikkola.[37] Genom pornografins kopplingar till könsbaserade normer, könsroller och jämställdhetspolitik – och radikalfeminismens hävdande av pornografi som könsmaktsordningens upprätthållare – har ämnet inte minst intresserat feministiska filosofer som Kate Manne,[38] Rae Langton,[39][40] Nancy Bauer[41] och Drucilla Cornell.[42] Bauer och Manon Garcia har intresserat sig för pornografin i relation till könsroller som del av deras Beauvoir-inspirerade forskning.[43]

Eva Illouz och Manon Garcia, med sexuellt kapital respektive Simone de Beauvoir som specialfokus. Eva Illouz och Manon Garcia, med sexuellt kapital respektive Simone de Beauvoir som specialfokus.
Eva Illouz och Manon Garcia, med sexuellt kapital respektive Simone de Beauvoir som specialfokus.

Sociologer som fokuserat på pornografi eller relaterade delar av sexbranschen inkluderar Teela Sanders, Eva Illouz, Ronald Weitzer och Kelsy Burke. Dessa fyra namn har bland annat studerat sexarbete som arbete i Storbritannien[44] och på Internet,[45] betydelsen av erotiskt/sexuellt kapital i en kapitalistisk era,[46] pornografi/sexarbete och legala svårigheter i USA[47] respektive 1980-talets "porrkrig" inom feminismen.[48]

Relaterat till till de filosofiska perspektiven finns etik och moral. Detta har intresserat Australiens Kath Albury[49] och den svenske praktiske filosofen Magnus Agnafors.[50] Kriminologiska ingångar i ämnet har kommit från Fiona Vera-Gray,[51] Karen Holt[52] och forskare i Australien;[53] här har ofta pornografins roll i relation till sexuellt våld studerats.

Ekonomi och ekonomisk historia

[redigera | redigera wikitext]

Flera forskare inom ekonomi och ekonomisk historia har studerat pornografins roll för den nutida respektive historiska ekonomin. I Sverige finns bland andra Klara Arnberg,[54][55] som 2021 var en av författarna bakom boken Såra tukt och sedlighet. Storbritanniens Eleanor Wilkinson har forskat kring pornografins roll inom ekonomin, utifrån kapitalistiska och postkapitalistiska perspektiv. Hon har även skrivit om de olika perspektiven i aktivisters förhållningssätt till den pornografiska branschen.[56]

Psykologi och sexologi

[redigera | redigera wikitext]
Nicole Prause och Diana Fleischman, klinisk sexolog och neuroforskare respektive evolutionspsykolog. Nicole Prause och Diana Fleischman, klinisk sexolog och neuroforskare respektive evolutionspsykolog.
Nicole Prause och Diana Fleischman, klinisk sexolog och neuroforskare respektive evolutionspsykolog.

Psykologin och sexologin är två vetenskaper som har naturligt samband med studier av de mänskliga beteenden som är kopplade till pornografi. Inom psykologin har intresset bland annat varit bakgrunden till konsumtion av pornografi, om den skadar konsumenter av olika slag,[57] hur denna kan påverka i relationer[58] eller leda till beroende.[59] Evolutionspsykologer som Diana Fleischman[60] och Catherine Salmon[61] har ägnat en del av sin forskning åt pornografins effekter relaterat till andra mänskliga beteenden.

Bland sexologer som studerat pornografins olika sidor finns Kinseyinstitutets Justin Lehmiller, med specialfokus på mänskliga fantasier.[62] Andra sexologer som forskat i relaterade ämnen är Emily Nagoski,[63] Emily Morse och Lindsey Doe.[64] Neuroforskaren Nicole Prause har studerat mänskliga reaktioner på pornografi och andra stimuli, och hennes forskningsresultat har väckt olika reaktioner.[65]

Statsvetenskap, genusvetenskap och feminism

[redigera | redigera wikitext]
Andrea Dworkin och Catharine MacKinnon, feministiska forskare och ledande i 1980-talets försök att lagföra pornografins skadeverkningar. Andrea Dworkin och Catharine MacKinnon, feministiska forskare och ledande i 1980-talets försök att lagföra pornografins skadeverkningar.
Andrea Dworkin och Catharine MacKinnon, feministiska forskare och ledande i 1980-talets försök att lagföra pornografins skadeverkningar.

Vetenskaper med anknytning till politik har också ofta lett till forskning runt pornografi, inte minst ur dess potential att förhindra eller påverka jämställdhetspolitiken i samhället. Den svenske statsvetaren Max Waltman har ägnat stora delar av sina karriär till att ta fram modeller för hur pornografins risker och – enligt honom – skadliga verkningar kan modereras på en laglig väg.[66]

Genusvetare[67] och feministiskt fokuserade forskare ägnar ofta pornografin stort intresse. Den andra vågens feminism utvecklades med tiden ofta till en kamp mot mäns våld, där radikalfeminismens grundläggande kritik mot pornografin som fenomen lett till många böcker av olika slag. Gail Dines, Robert Jensen,[68] Catharine MacKinnon och Andrea Dworkin är några av de ledande namnen i denna del av forskningsspektret, där aktivism och forskning ofta går hand i hand. Bland de svenska feministiska forskarna med en annan utgångspunkt har Petra Östergren kanske blivit mest känd.[69]

Litteratur- och filmhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Pornografins olika uttryck har intresserat Sverige Mariah Larsson ur ett historiskt perspektiv.[70] Som litterärt respektive cinematografiskt medium har pornografin väckt forskningspionjären Linda Williams[71] (se ovan) och senare Mireille Miller-Young (se nedan) intresse. Litteraturhistoriska undersökningar av 1700-talets och 1800-talets pornografi har gjorts av Kathleen Lubey[72] respektive Laura Helen Marks.[73][74]

I rollen som massmedium har Australiens Alan McKee studerat pornografin som underhållning och i relation till individens sexuella utveckling.[75]

Även konstvetenskapen har ägnat pornografin uppmärksamhet.[76] Detta har bland annat sin bakgrund i hur man kan avgränsa genren från erotisk konst eller andra typer av erotiska eller sexuella uttryck.

Övriga perspektiv

[redigera | redigera wikitext]

Etnografiska perspektiv har lockat till en del forskning.[77][78] Detta inkluderar brittiskan Maggie O'Neill[79] och kanadensiskan Julia Laite,[77] vilka båda arbetat med prostitution och sexarbete ur ett historiskt perspektiv. Annan forskning inom det historiska spektret har kommit från Anna Hájková, Luise White, Judith Walkowitz och Nikolaos Papadogiannis.[77]

De specifikt afroamerikanska respektive asiatiska perspektiven på mediet har lett till viss forskning. I USA har bland annat Mireille Miller-Young och Ariane Cruz studerat afroamerikaners engagemang inom den pornografiska branschen. Celine Parreñas Shimizu har forskat kring hypersexualiseringen av asiatiska kvinnor och dennas betydelse för deras roll inom pornografin.

Den tyska journalisten Sarah Schaschek har skrivit en akademisk avhandling om pornografins inneboende seriella egenskaper.[80]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Brown, Beverley (1991-03-01). ”Linda Williams, Hard Core: Power, Pleasure and the Frenzy of the visible”. Screen 32 (1): sid. 114–119. doi:10.1093/screen/32.1.114. ISSN 0036-9543. https://doi.org/10.1093/screen/32.1.114. Läst 31 juli 2021. 
  2. ^ Taormino, Tristan (2013). The Feminist Porn Book: The Politics of Producing Pleasure. The Feminist Press. ISBN 978-1-55861-819-0. https://muse.jhu.edu/book/38402. Läst 31 juli 2021 
  3. ^ ”Professor Feona Attwood | UniHub”. unihub.mdx.ac.uk. https://unihub.mdx.ac.uk/i-3-mdx/i-mdx-stories/international-womens-day/professor-feona-attwood. Läst 31 juli 2021. 
  4. ^ ”Prof Clarissa Smith” (på engelska). www.northumbria.ac.uk. https://www.northumbria.ac.uk/about-us/our-staff/s/clarissa-smith/. Läst 31 juli 2021. 
  5. ^ Cadwalladr, Carole (15 juni 2013). ”Porn wars: the debate that's dividing academia” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/culture/2013/jun/16/internet-violent-porn-crime-studies. Läst 31 juli 2021. 
  6. ^ Boyle, Karen (2006-04-01). ”The Boundaries of Porn Studies”. New Review of Film and Television Studies 4 (1): sid. 1–16. doi:10.1080/17400300600577286. ISSN 1740-0309. https://doi.org/10.1080/17400300600577286. Läst 31 juli 2021. 
  7. ^ ”Five Women Scholars Launch New Peer-Reviewed Journal, Sexualization, Media & Society” (på engelska). Women In Academia Report. 20 april 2015. https://www.wiareport.com/2015/04/five-women-scholars-launch-new-peer-reviewed-journal-sexualization-media-society/. Läst 19 april 2022. 
  8. ^ ”Browse by Year - Sexualization, Media, & Society”. journals.sagepub.com. https://journals.sagepub.com/loi/smea. Läst 28 juli 2024. 
  9. ^ P4 Jämtland (11 april 2018). ”Maria Ahlin vill se diskussion i skolan om pornografi”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/6928776. Läst 31 juli 2021. 
  10. ^ ”Ny bok om porrens konsekvenser”. www.aftonbladet.se. 5 januari 2021. https://www.aftonbladet.se/a/9ObM4r. Läst 31 juli 2021. 
  11. ^ Stern, Scott W. (7 juni 2021). ”Los Angeles Review of Books” (på amerikansk engelska). Los Angeles Review of Books. https://lareviewofbooks.org/article/sex-work-as-antiwork-on-heather-bergs-porn-work/. Läst 31 juli 2021. 
  12. ^ [a b] Daskalopoulou, Athanasia; Zanette, Maria Carolina (2020-10). ”Women’s Consumption of Pornography: Pleasure, Contestation, and Empowerment” (på engelska). Sociology 54 (5): sid. 969–986. doi:10.1177/0038038520918847. ISSN 0038-0385. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0038038520918847. Läst 29 maj 2023. 
  13. ^ Wright, Paul J.; Tokunaga, Robert S.; Kraus, Ashley (2015-12-29). ”A Meta-Analysis of Pornography Consumption and Actual Acts of Sexual Aggression in General Population Studies”. Journal of Communication 66 (1): sid. 183–205. doi:10.1111/jcom.12201. ISSN 0021-9916. http://dx.doi.org/10.1111/jcom.12201. Läst 29 maj 2023. 
  14. ^ McKee, Alan; Litsou, Katerina; Byron, Paul; Ingham, Roger (2021-12-01). ”The relationship between consumption of pornography and consensual sexual practice: Results of a mixed method systematic review”. The Canadian Journal of Human Sexuality 30 (3): sid. 387–396. doi:10.3138/cjhs.2021-0010. ISSN 1188-4517. http://dx.doi.org/10.3138/cjhs.2021-0010. Läst 29 maj 2023. 
  15. ^ Hay, Mark (15 september 2020). ”Why Science Has No Idea Whether Porn Is Good or Bad for You” (på amerikansk engelska). InsideHook. https://www.insidehook.com/article/sex-and-dating/is-porn-good-or-bad. Läst 29 maj 2023. 
  16. ^ Smith, Clarissa; Attwood, Feona (2014-01-02). ”Anti/pro/critical porn studies” (på engelska). Porn Studies 1 (1-2): sid. 7–23. doi:10.1080/23268743.2014.887364. ISSN 2326-8743. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/23268743.2014.887364. Läst 6 maj 2024. 
  17. ^ Sandrine Charnier, Joëlle Lebreuilly, Martine Batt (29 september 2022). ”Pornographie en ligne : pourquoi les risques sont préoccupants pour les adolescents” (på franska). lejdd.fr. https://www.lejdd.fr/Societe/pornographie-en-ligne-pourquoi-les-risques-sont-preoccupants-pour-les-adolescents-4137485. Läst 6 maj 2024. 
  18. ^ Bengtsson, Olle (3 oktober 2021). ”Porrens påverkan på sexköp delar forskarvärlden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/okad-porrkonsumtion. Läst 6 maj 2024. 
  19. ^ Nigård, Pernilla (2005). Unga män om pornografi. Malmö högskola. Läst 31 augusti 2021 
  20. ^ Greveniotis, Sotiris; Larsson, Anna (2005). Unga kvinnor samtalar om pornografi : en diskursanalys. Lunds universitet. https://www.lu.se/lup/publication/1333398. Läst 31 juli 2021 
  21. ^ Darj, Frida (2007). Feminism och pornografi : en intervjuundersökning om hur porrkonsumerande feministiska kvinnor förhåller sig till porr. Institutionen för genus, kultur och historia. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1002. Läst 31 juli 2021 
  22. ^ Bernström, Malin (2020). "Porrverkad?" : En kvalitativ intervjustudie om unga porrkonsumerande kvinnors attityder och förhållningssätt till pornografi. (Uppsala universitet). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402945. Läst 31 juli 2021 
  23. ^ Andersson, Sofie (2020). Att konsumera pornografi som kvinna. Linnéuniversitetet. https://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=1&af=%5B%5D&searchType=LIST_LATEST&sortOrder2=title_sort_asc&query=&language=sv&pid=diva2%3A1530453&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=3932. Läst 31 juli 2021 
  24. ^ Mellqvist, David (2020). Pornografi och politik. Uppsala universitet. sid. 37. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1439645/FULLTEXT01.pdf. Läst 31 juli 2021 
  25. ^ Smith, Clarissa (juni 2021). ”Putting Porn Studies (Back) Into Porn Literacy” (på engelska). Synoptique: An Online Journal of Film and Moving Image Studies. https://www.researchgate.net/publication/361309584_Putting_Porn_Studies_Back_Into_Porn_Literacy. Läst 13 maj 2023. 
  26. ^ Myers, Alexandra (18 mars 2015). ”Let's Talk About Sex: The benefits of women watching porn” (på amerikansk engelska). https://www.cuindependent.com/2015/03/18/benefits-women-using-porn/. Läst 29 maj 2023. 
  27. ^ Savin-Williams, Ritch C. (25 juni 2020). ”Is Porn Good for Women? | Psychology Today” (på amerikansk engelska). www.psychologytoday.com. https://www.psychologytoday.com/us/blog/sex-sexuality-and-romance/202006/is-porn-good-women. Läst 29 maj 2023. 
  28. ^ Pomeroy, Ross (9 maj 2022). ”Is watching pornography bad for men — but good for women?” (på amerikansk engelska). Big Think. https://bigthink.com/health/is-watching-pornography-bad-for-men-but-good-for-women/. Läst 29 maj 2023. 
  29. ^ Vaillancourt-Morel, Marie-Pier; Rosen, Natalie O.; Bőthe, Beáta; Bergeron, Sophie (2023-06-13). ”Partner Knowledge of Solitary Pornography Use: Daily and Longitudinal Associations with Relationship Quality” (på engelska). The Journal of Sex Research: sid. 1–13. doi:10.1080/00224499.2023.2219254. ISSN 0022-4499. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00224499.2023.2219254. Läst 21 juli 2023. 
  30. ^ John Maier. ”The philosophy of porn” (på engelska). dlv.prospect.gcpp.io. https://dlv.prospect.gcpp.io/ideas/technology/37788/the-philosophy-of-porn. Läst 28 juli 2024. 
  31. ^ Wilson, Summer (2023-03-30). ”Amia Srinivasan’s Feminist Analysis of Pornography” (på engelska). Inquiry@Queen's Undergraduate Research Conference Proceedings 17. doi:10.24908/iqurcp16326. ISSN 2563-8912. https://ojs.library.queensu.ca/index.php/inquiryatqueens/article/view/16326. Läst 28 juli 2024. 
  32. ^ Apostolou, Natalie (21 maj 2012). ”Alain de Botton wants better online smut” (på engelska). The Register. https://www.theregister.com/2012/05/21/debotton_launches_freelove_site/. Läst 28 juli 2024. 
  33. ^ Kurylo, Bohdana (mars 2017). ”Pornography and power in Michel Foucault's thought” (på engelska). Journal of Political Power 10 (1): sid. 71–84. https://eprints.lse.ac.uk/69641/1/Kurylo_Pornography%20and%20Power_author_2017%20LSERO.pdf. 
  34. ^ Langton, Rae (2009-01-08). Sexual Solipsism. Oxford University Press. doi:10.1093/acprof:oso/9780199247066.003.0007. ISBN 978-0-19-924706-6. http://www.oxfordscholarship.com/view/10.1093/acprof:oso/9780199247066.001.0001/acprof-9780199247066. Läst 28 juli 2024 
  35. ^ Weiss, Elin. ”The Philosophy of Pornography” (på amerikansk engelska). Metapsychology Online Reviews. https://metapsychology.net/index.php/book-review/the-philosophy-of-pornography/. Läst 28 juli 2024. 
  36. ^ Shrage, Laurie (2005-04). ”Exposing the fallacies of anti-porn feminism” (på engelska). Feminist Theory 6 (1): sid. 45–65. doi:10.1177/1464700105050226. ISSN 1464-7001. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1464700105050226. Läst 28 juli 2024. 
  37. ^ Mikkola, Mari (2020-10). ”Fixing pornography’s illocutionary force: Which context matters?” (på engelska). Philosophical Studies 177 (10): sid. 3013–3032. doi:10.1007/s11098-019-01357-2. ISSN 0031-8116. http://link.springer.com/10.1007/s11098-019-01357-2. Läst 28 juli 2024. 
  38. ^ Manne, Kate (8 april 2016). ”Where anything goes” (på brittisk engelska). TLS. https://www.the-tls.co.uk/politics-society/social-cultural-studies/where-anything-goes. Läst 28 juli 2024. 
  39. ^ ”SWIP UK Conference”. philevents.org. 2014. https://philevents.org/event/show/12514. Läst 28 juli 2024. 
  40. ^ Antony, Louise (2017-05-25). Mari Mikkola. red. Be What I Say. Oxford University Press. sid. 59–87. doi:10.1093/acprof:oso/9780190257910.003.0004. ISBN 978-0-19-025791-0. https://academic.oup.com/book/3545/chapter/144800242. Läst 28 juli 2024 
  41. ^ Wieland, Nellie (2015-07-13) (på engelska). Review of How to Do Things with Pornography. ISSN 1538-1617. https://ndpr.nd.edu/reviews/how-to-do-things-with-pornography/. Läst 28 juli 2024. 
  42. ^ Drucilla Cornell, red (2000-04-13) (på engelska). Feminism And Pornography. Oxford University PressOxford. doi:10.1093/oso/9780198782506.001.0001. ISBN 978-0-19-878250-6. https://academic.oup.com/book/48824. Läst 28 juli 2024 
  43. ^ Cécile Daumas (19 oktober 2017). ”Manon Garcia «Le mot consentir sous-entend une forme de passivité»” (på franska). Libération. https://www.liberation.fr/debats/2017/10/19/manon-garcia-le-mot-consentir-sous-entend-une-forme-de-passivite_1604293/. Läst 22 september 2024. 
  44. ^ Sanders, Teela; Campbell, Rosie (2007-03). ”Designing out vulnerability, building in respect: violence, safety and sex work policy” (på engelska). The British Journal of Sociology 58 (1): sid. 1–19. doi:10.1111/j.1468-4446.2007.00136.x. ISSN 0007-1315. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1468-4446.2007.00136.x. Läst 22 september 2024. 
  45. ^ Sanders, Teela et al (2018). Beyond the Gaze: Summary Briefing on Internet Sex Work. University of Leicester. https://www.beyond-the-gaze.com/wp-content/uploads/2018/01/BtGbriefingsummaryoverview.pdf. Läst 28 juli 2024 
  46. ^ Hanson, Kenneth R (2023-01-13). ”Review of “What Is Sexual Capital?”” (på engelska). Social Forces 101 (3): sid. e5–e5. doi:10.1093/sf/soac104. ISSN 0037-7732. https://academic.oup.com/sf/article/101/3/e5/6701784. Läst 22 september 2024. 
  47. ^ ”Ronald Weitzer” (på amerikansk engelska). NYU Press. https://nyupress.org/author/ronald-weitzer/. Läst 28 juli 2024. 
  48. ^ Brian Tanguay (9 oktober 2023). ”Review | ‘The Pornography Wars: The Past, Present, and Future of America’s Obscene Obsession’ by Kelsy Burke” (på amerikansk engelska). The Santa Barbara Independent. https://www.independent.com/2023/10/09/review-the-pornography-wars-the-past-present-and-future-of-americas-obscene-obsession-by-kelsy-burke/. Läst 28 juli 2024. 
  49. ^ Albury, Kath (2003-10-17). Catharine Lumby, Elspeth Probyn. red. The Ethics of Porn on the Net (1). Cambridge University Press. sid. 196–211. doi:10.1017/cbo9780511481550.016. ISBN 978-0-521-82707-2. https://www.cambridge.org/core/product/identifier/CBO9780511481550A023/type/book_part. Läst 22 september 2024 
  50. ^ ”Tidskrift.nu: Innehåll Politisk Filosofi #1 2018”. tidskrift.nu. http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=11449. Läst 22 september 2024. 
  51. ^ Vera-Gray, Fiona; McGlynn, Clare; Kureshi, Ibad; Butterby, Kate (2021-09-02). ”Sexual violence as a sexual script in mainstream online pornography” (på engelska). The British Journal of Criminology 61 (5): sid. 1243–1260. doi:10.1093/bjc/azab035. ISSN 0007-0955. https://academic.oup.com/bjc/article/61/5/1243/6208896. Läst 28 juli 2024. 
  52. ^ Holt, Karen; Kissinger, James; Spickler, Corey; Roush, Vicki (2024-05). ”Pornography Use and Sexual Offending: An Examination of Perceptions of Role and Risk” (på engelska). International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology 68 (6-7): sid. 613–637. doi:10.1177/0306624X211049183. ISSN 0306-624X. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0306624X211049183. Läst 22 september 2024. 
  53. ^ ”DeKeseredy, Walter --- "Critical Criminological Understandings of Adult Pornography and Woman Abuse: New Progressive Directions in Research and Theory" [2015 IntJlCrimJustSocDem 36; (2015) 4(4) International Journal for Crime, Justice and Social Democracy 4”]. classic.austlii.edu.au. https://classic.austlii.edu.au/au/journals/IntJlCrimJustSocDem/2015/36.html. Läst 22 september 2024. 
  54. ^ ”Stipendium till forskning om sexualitet i populärpressen”. www.umu.se. 8 juni 2010. https://www.umu.se/nyheter/stipendium-till-forskning-om-sexualitet-i-popularpressen_5835228/. Läst 28 juli 2024. 
  55. ^ Larsdotter, Anna (13 mars 2011). ”Den svenska porrexplosionen”. Forskning & Framsteg. https://fof.se/artikel/2011/3/den-svenska-porrexplosionen/. Läst 22 september 2024. 
  56. ^ Wilkinson, Eleanor (2017-12). ”The diverse economies of online pornography: From paranoid readings to post-capitalist futures” (på engelska). Sexualities 20 (8): sid. 981–998. doi:10.1177/1363460716675141. ISSN 1363-4607. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1363460716675141. Läst 22 september 2024. 
  57. ^ ”Does Viewing Porn Corrupt Teens? | Psychology Today” (på amerikansk engelska). www.psychologytoday.com. https://www.psychologytoday.com/us/blog/all-about-sex/201904/does-viewing-porn-corrupt-teens. Läst 28 juli 2024. 
  58. ^ ”Effects of Pornography on Relationships | Applied Social Psychology (ASP)” (på amerikansk engelska). sites.psu.edu. https://sites.psu.edu/aspsy/2023/10/19/effects-of-pornography-on-relationships/. Läst 22 september 2024. 
  59. ^ ”Is pornography addictive?”. www.apa.org. 1 april 2014. https://www.apa.org/monitor/2014/04/pornography. Läst 22 september 2024. 
  60. ^ MacMillen, Hayley (7 juli 2015). ”THIS Is The Ultimate Turn-Off” (på engelska). www.refinery29.com. https://www.refinery29.com/en-us/sexual-arousal-disgust. Läst 22 september 2024. 
  61. ^ Rebecca L. Burch, Ph.D.1, & Catherine Salmon, Ph.D. 2* "Rough Sex and Pornography Preferences: Novelty Seeking, Not Aggression". evostudies.org / EvoS Journal: The Journal of the Evolutionary Studies Consortium, NEEPS XIV, pp. 1–9. Läst 22 september 2024. (engelska)
  62. ^ Lehmiller, Justin J.; Gormezano, Aki M. (2023-02). ”Sexual fantasy research: A contemporary review” (på engelska). Current Opinion in Psychology 49: sid. 101496. doi:10.1016/j.copsyc.2022.101496. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S2352250X22002172. Läst 22 september 2024. 
  63. ^ Enrique Alpañés (24 mars 2024). ”Emily Nagoski, sexologist: ‘Yes, please, talk to each other about your sex lives’” (på amerikansk engelska). EL PAÍS English. https://english.elpais.com/lifestyle/2024-03-23/emily-nagoski-sexologist-yes-please-talk-to-each-other-about-your-sex-lives.html. Läst 22 september 2024. 
  64. ^ Lynn, Heather (2 april 2015). ”Dr. Doe’s Sexplanations”. sites.psu.edu. Arkiverad från originalet den 22 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220222184526/https://sites.psu.edu/245spring2015/new-entries/page/15/. Läst 22 september 2024. 
  65. ^ Barnett, Jerry (23 oktober 2020). ”Why Do Anti-Porn Activists Want to Kill a Scientist?”. Youtube.com. sid. 28:30. https://www.youtube.com/watch?v=moXtp_OC_cc. Läst 22 september 2024. 
  66. ^ ”Max Waltman - Stockholm University” (på engelska). www.su.se. https://www.su.se/english/profiles/mawa9280-1.184041. Läst 28 juli 2024. 
  67. ^ Rodrigo Ugarte. ”From Rapture to Rupture: Feminist Pornography and Beyond” (på amerikansk engelska). Items. https://items.ssrc.org/sexuality-gender-studies-now/from-rapture-to-rupture-feminist-pornography-and-beyond/. Läst 28 juli 2024. 
  68. ^ Lopez, Andres Lazaro (2016). ”Review of Getting Off: Pornography and the End of Masculinity”. Feminist Formations 28 (3): sid. 266–269. ISSN 2151-7363. https://www.jstor.org/stable/26776850. Läst 22 september 2024. 
  69. ^ Edenborg, Carl-Michael (29 juni 2017). ”Från aktad till föraktad”. Fokus. https://www.fokus.se/kultur/fran-aktad-till-foraktad/. Läst 22 september 2024. 
  70. ^ ”Ny professor med intresse för den pornografiska filmens historia”. Lnu.se. 27 juni 2017. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2017/ny-professor-med-intresse-for-den-pornografiska-filmens-historia/. Läst 22 september 2024. 
  71. ^ ”Linda Williams - Department of Film & Media UC Berkeley”. filmmedia.berkeley.edu. https://filmmedia.berkeley.edu/people/linda-williams/. Läst 28 juli 2024. 
  72. ^ Ojeda-Sague, Gabriel (2023-09-01). ”: What Pornography Knows: Sex and Social Protest since the Eighteenth Century” (på engelska). Critical Inquiry 50 (1): sid. 194–195. doi:10.1086/726307. ISSN 0093-1896. https://www.journals.uchicago.edu/doi/10.1086/726307. Läst 22 september 2024. 
  73. ^ Victoria (14 augusti 2023). ”Book Review: "Alice in Pornoland: Hardcore Encounters with the Victorian Gothic"” (på amerikansk engelska). Center for Positive Sexuality. https://positivesexuality.org/book-review-alice-in-pornoland-hardcore-encounters-with-victorian-gothic/. Läst 22 september 2024. 
  74. ^ Sanchez, Jacqueline (2020-01-02). ”Alice in Pornoland: Hardcore Encounters with the Victorian Gothic , by Laura Helen Marks: U of Illinois P, 2018.” (på engelska). Women's Studies 49 (1): sid. 101–102. doi:10.1080/00497878.2020.1714379. ISSN 0049-7878. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00497878.2020.1714379. Läst 22 september 2024. 
  75. ^ ”New book calls for radical overhaul of pornography studies” (på amerikansk engelska). The University of Sydney. https://www.sydney.edu.au/news-opinion/news/2022/08/09/new-book-calls-for-radical-overhaul-of-pornography-studies.html. Läst 22 september 2024. 
  76. ^ ”Art History and Theory” (på engelska). legacy.handbook.unsw.edu.au. 13 augusti 2014. https://legacy.handbook.unsw.edu.au/undergraduate/courses/2015/SAHT2643.html. Läst 28 juli 2024. 
  77. ^ [a b c] Dolinsek, Sonja; Hearne, Siobhán (2022-03-04). ”Introduction: prostitution in twentieth century Europe” (på engelska). European Review of History: Revue européenne d'histoire 29 (2): sid. 121–144. doi:10.1080/13507486.2022.2029361. ISSN 1350-7486. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13507486.2022.2029361. Läst 22 september 2024. 
  78. ^ ”Young ‘ethnographers’ investigate the impact of online pornography” (på engelska). CORDIS | European Commission. https://cordis.europa.eu/article/id/218978-young-ethnographers-investigate-the-impact-of-online-pornography. Läst 28 juli 2024. 
  79. ^ ”Maggie O'Neill”. scholar.google.com. https://scholar.google.com/citations?user=DNuRqJcAAAAJ&hl=en. Läst 22 september 2024. 
  80. ^ ”Sarah Schaschek” (på engelska). www.popularseriality.de. 17 december 2015. http://www.popularseriality.de/en/konferenz/Speakers/Sarah-Schaschek.html. Läst 22 september 2024. 
v • r
Erotik i medier
Erotica
barn- (barnerotica) · feministisk · film (skådespelare) · homosexuell (bög- · lesbisk) · hård (gonzo · våldsam) · incest- · internet- · mjuk (glad) · spel (eroge) · tecknad (hentai) · tidning (herrtidning · skogsporr)
Olika regioner
Övrigt
Se även {{Sexualitet}} & {{Sexuella hjälpmedel}}
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Forskning_om_pornografi&oldid=55969767”